Byggnadsinformationsmodellering

Building Information Modeling (BIM) är en del av de flesta offentliga/privata byggprojekt i Indien. Men de flesta (nästan alla) BIM-projekt hamnar i en detaljnivådebatt (LOD) mitt på vägen och intressenter förlorar visionen (essensen) av projektet som förde alla samman i första hand.

På grund av projektleveranstryck håller så småningom BIM parallellt med projektets leveranstidslinje och går tillbaka till beprövad 2D-baserad projektleverans.

Det måste klargöras att denna erfarenhet finns i de projektekosystem som vi känner till och hör om. Så, utan generalisering, låt oss försöka förstå denna LOD- debatt från alla håll:

Innan vi börjar diskutera låt oss definiera några terminologier i sammanhanget:

1. Vad är BIM? Byggnadsinformationsmodellering (BIM) är en process för att använda " informationsberikade 3D -modeller " under hela " byggnadens livscykel" genom att utnyttja olika "verktyg/tekniker" .

2. Byggnads livscykel:  Design – Konstruktion – Drift – Renovering/Rivning noteras som byggnadens livscykel i princip byggnadens början till slutet.

3. Information i 3D-modell:  När vi säger information kan det vara det

a. Geometrisk (visuell) information: representerar objektets fysiska form och storlek.

b. Icke-geometrisk information: representerar objektets tekniska egenskaper.

Exempel 01: Dörr

· Geometrisk information: Dörrens bredd, dörrens höjd, dörrens tjocklek, dess faktiska färg, finish, etc.

· Icke-geometrisk information: Brandklassning av dörren, vikt, kostnadskod, tillverkare etc.

Exempel 02: Luftbehandlingsenhet (AHU)

·        AHU:s längd, bredd, höjd, etc är dess geometriska information.

·        AHU:s luftflöde, fläktkapacitet, spoldaggpunkt ska kategoriseras som icke-geometrisk information.

4. Verktyg/teknik: Under arbetet med BIM-processen tas många program i bruk snarare än bara en. Detta är en särskilt viktig förståelse eftersom projektmiljön i flera fall specificerar användningen av ett verktyg för alla användningsfall. Populärt kända tekniker illustreras för bättre förståelse.

a. 3D Model Authoring: Revit, Archi CAD, Tekla, Vector Works, etc.

b. Samarbetsverktyg: Navisworks, Solibri, etc

c. Kvantifiering & kostnadshantering: Costx, Nova 5D BIM mm

d. Construction Sequencing eller 4D: Navisworks, Synchro, etc

e. Drift med CMMS: Granlundschef, Maximo m.fl.

‍

LOD: Level of Detail (LOD) hänvisar populärt till representationen av geometrisk information som representeras i en 3D-modell.

Generellt sett är representationen i projekt som LOD 100, LOD200, 300, etc. LOD 500. Där LOD 100 betyder att modellen har lägre geometrisk information jämfört med LOD 200.

Så nu när vi har förstått få terminologier, låt oss återgå till vår diskussion om LOD. Vid utvecklingen av en  "Informationsberikad 3DModel"  ägnas tid åt två aktiviteter:

· Utveckla geometrisk information

· Berikande icke-geometrisk information (även kallad nivå av informationsbehov (LOI))

‍

Så låt oss förstå att den tid som åtgår för 3D-modellering är proportionell mot detaljnivån (geometrisk & icke-geometrisk) som efterfrågas i projektet.

BIM-specifikationsdokumentet måste tydligt ange vad som är förväntade detaljer med hänvisning till geometrisk information & icke-geometrisk information i 3D-modellerna (BIM).

‍

Naturligtvis kommer frågan vad LOD bör specificeras: Mestadels är det psykologin för  "Bigger desto bättre" . Så, de flesta BIM-specifikationsdokument begär BIM upp till LOD 500. Men låt oss ta ett steg tillbaka och försöka förstå vilken LOD man bör specificera/begära från designteamet.

‍

Broad explanation of LOD as per BIM Forum 2019:

‍

Innan vi specificerar LOD-kravet för projektet måste vi identifiera användningsfallen för BIM. Även om BIM-tekniken kan möjliggöra hundratals användningsfall, måste projektgruppen bestämma vilka användningsfall som identifieras för projektet.

Låt
oss förstå hur användningsfallet som identifierats för projektet påverkar informationen i 3D-modeller.

Guide
för att läsa tabellen: Här nämns användningsfall som identifierats för projektet och tillhörande förståelse för att utveckla en modell i termer av geometrisk & icke-geometrisk information noteras också. En kommentar är ett extra lager av anteckningar till gagn för läsaren.

Sammanfattning av diskussionen

1. 3D-modeller kan vara extremt detaljerade när det gäller hur de ser ut visuellt. Men utvecklingen bör vara i intresset tid och kostnad begränsad till användningsfallet. Den här övningen bör inte vara för att testa organisationens förmåga eller mjukvaruåtergivningsmöjligheter.
2.
Inte alla elementmodellering krävs i 3D för att utveckla en detaljerad kvantitet. En specialiserad mjukvarumiljö kan möjliggöra formelbaserad extrapolering. Detta kommer att undvika att modellera tidskrävande till mindre användbara element till 3D-modeller.
3.
Ägarorganisationen bör tydligt specificera användningsprojektet i anbudsfasen för att förstå förväntningarna.
4.
LOD kan inte ensamt ge en klar förståelse för information som ska modelleras till en 3D-modell. LOD-specifikationen bör kopplas till specifikationen av användningsfall & nivå av informationsbehov (icke-geometrisk).
5.
LOD 500 behöver inte betyda att det är en mer detaljerad 3D-modell jämfört med LOD 400.
‍ 6.
Att implementera standarder som ISO 19650 i projektet och hänvisa till dokument som BIM-forumet för LOD-krav kommer att ge bättre standardisering i termer av leveransförväntningar i projekt. Men BIM-specifikationsdokumentet bör passa varje projekt och organisations olika krav.
7.
Det är starkt tillrådligt att en kvalificerad ämnesexpertorganisation anlitas specifikt så att de tydligt kan förstå projektvisionen från ägarrepresentanter i klartext och sedan översätta den till ett bra BIM-kravdokument.

LOD- debatten är giltig men den har inget slut om vi inte förstår logiken eftersom byggprojekt är komplexa med hundratals intressenter som har sina egna utmaningar för leverans. Vi på Desapex strävar efter att använda färre terminologier och ge mer relevans för användningsfall som identifierats för projektet för att få BIM att fungera i projektets intresse.